[index]
suédois - svenska
ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
Inledning
Enär erkännandet av det inneboende värdet hos alla medlemmar av
människosläktet och av deras lika och oförytterliga rättigheter
är grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen,
enär ringaktning och förakt för de mänskliga rättigheterna
lett till barbariska gärningar, som upprört mänsklighetens samvete,
och enär skapandet av en värld, där människorna åtnjuta
yttrandefrihet, trosfrihet samt frihet från fruktan och nöd, kungjorts
som folkens högsta strävan,
enär det är väsentligt för att icke människan skall
tvingas att som en sista utväg tillgripa uppror mot tyranni och förtryck,
att de mänskliga rättigheterna skyddas genom lagens överhöghet,
enär det är väsentligt att främja utvecklandet av vänskapliga
förbindelser mellan nationerna,
enär Förenta Nationernas folk i stadgan ånyo uttryckt sin tro
på de grundläggande mänskliga rättigheterna, den enskilda
människans värdighet och värde samt männens och kvinnornas
lika rättigheter, ävensom beslutat främja socialt framåtskridande
och bättre levnadsvillkor under större frihet,
enär medlemsstaterna åtagit sig att i samverkan med Förenta
Nationerna säkerställa allmän och effektiv respekt för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,
enär en gemensam uppfattning av dessa fri- och rättigheters innebörd
är av största betydelse för uppfyllandet av detta åtagande,
kungör
GENERALFÖRSAMLINGEN
denna ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
såsom en gemensam riktlinje för alla folk och alla nationer, på
det att varje individ och varje samhällsorgan må med denna förklaring
i åtanke ständigt sträva efter att genom undervisning och uppfostran
befordra respekten för dessa fri- och rättigheter samt genom framstegsfrämjande
inhemska och internationella åtgärder säkerställa deras
allmänna och verksamma erkännande och tilllämpning såväl
bland folken i medlemsstaterna som bland folken i områden under deras
överhöghet.
Artikel 1.
Alla människor äro födda fria och lika i
värde och rättigheter. De äro utrustade med förnuft och samvete
och böra handla gentemot varandra i en anda av broderskap.
Artikel 2.
Envar är berättigad till alla de fri- och rättigheter, som uttalas
i denna förklaring, utan åtskillnad av något slag, såsom
ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning,
nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i
övrigt.
Ingen åtskillnad må vidare göras på grund av den politiska,
juridiska eller internationella ställning, som intages av det land eller
område, till vilket en person hör, vare sig detta land eller område
är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande
eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet.
Artikel 3.
Envar har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.
Artikel 4.
Ingen må hållas i slaveri eller träldom; slaveri och slavhandel
i alla dess former äro förbjudna.
Artikel 5.
Ingen må utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller
förnedrande behandling eller bestraffning.
Artikel 6.
Envar har rätt att allestädes erkännas som person i lagens mening.
Artikel 7.
Alla äro lika inför lagen och äro utan åtskillnad berättigade
till lika skydd från lagens sida. Alla äro berättigade till
lika skydd mot varje åtskillnad i strid med denna förklaring och
mot varje framkallande av sådan åtskillnad.
Artikel 8.
Envar har rätt till verksam hjälp från sitt lands behöriga
domstolar mot handlingar, som kränka de grundläggande rättigheter,
vilka tillkomma honom genom lag eller författning.
Artikel 9.
Ingen må godtyckligt anhållas, fängslas eller landsförvisas.
Artikel 10.
Envar är under full likställdhet berättigad till rättvis
och offentlig rannsakning inför oavhängig och opartisk domstol vid
fastställandet av såväl hans rättigheter och skyldigheter
som varje anklagelse mot honom för brott.
Artikel 11.
Envar, som blivit anklagad för straffbar gärning, har rätt att
betraktas som oskyldig, till dess hans skuld blivit lagligen fastställd
vid offentlig rättegång, under vilken han åtnjutit alla för
sitt försvar nödiga garantier.
Ingen må dömas för handling eller underlåtenhet, som vid
tidpunkten för dess begående icke var straffbar enligt inhemsk eller
internationell rätt. Ej heller må högre straff utmätas
än vad som var tillämpligt vid tidpunkten för den straffbara
gärningens begående.
Artikel 12.
Ingen må utsättas för godtyckliga ingripanden i fråga
om privatliv, familj, hem eller korrespondens, ej heller angrepp på heder
och anseende. Envar har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden
eller angrepp.
Artikel 13.
Envar har rätt att inom varje stats gränser fritt förflytta sig
och välja sin vistelseort.
Envar har rätt att lämna varje land, inbegripet sitt eget, och att
återvända till sitt eget land.
Artikel 14.
Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad
från förföljelse.
Denna rätt må icke åberopas vid laga åtgärder, reellt
grundade på icke-politiska brott eller på handlingar, som strida
mot Förenta Nationernas ändamål och grundsatser.
Artikel 15.
Envar har rätt till en nationalitet.
Ingen må godtyckligt berövas sin nationalitet eller förmenas
rätten att ändra nationalitet.
Artikel 16.
Fullvuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning
på grund av sin ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap
och bilda familj. De äga lika rättigheter vid giftermål, under
äktenskap och vid äktenskaps upplösning.
Äktenskap må ingås endast med de blivande makarnas fria och
fullständiga samtycke.
Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället
och äger rätt till skydd från samhället och staten.
Artikel 17.
Envar har rätt att äga egendom såväl ensam som i förening
med andra.
Ingen må godtyckligt berövas sin egendom.
Artikel 18.
Envar har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna
rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och att ensam eller
i gemenskap med andra offentligt eller enskilt utöva sin religion eller
tro genom undervisning, andaktsövningar, gudstjänst och iakttagande
av religiösa sedvänjor.
Artikel 19.
Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt
innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och
frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje
slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser.
Artikel 20.
Envar har rätt till frihet i fråga om fredliga möten och sammanslutningar.
Ingen må tvingas att tillhöra en sammanslutning.
Artikel 21.
Envar har rätt att taga del i sitt lands styrelse direkt eller genom fritt
valda ombud.
Envar har rätt till lika tillträde till allmän tjänst i
sitt land.
Folkets vilja skall utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet.
Denna vilja skall uttryckas i periodiska och verkliga val, vilka skola äga
rum med tillämpning av allmän och lika rösträtt samt hemlig
röstning eller likvärdiga fria röstningsförfaranden.
Artikel 22.
Envar äger i sin egenskap av samhällsmedlem rätt till social
trygghet och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella
rättigheter, som äro oundgängliga för hans värdighet
och för en fri utveckling av hans personlighet, förverkligas genom
nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete med hänsyn
tagen till varje stats organisation och resurser.
Artikel 23.
Envar har rätt till arbete, till fritt val av sysselsättning, till
rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden och
till skydd mot arbetslöshet.
Envar har utan åtskillnad rätt till lika lön för lika arbete.
Envar, som arbetar, har rätt till rättvis och tillfredsställande
ersättning, som tillförsäkrar honom själv och hans familj
en människovärdig tillvaro och som, där så är nödvändigt,
kompletteras med andra medel för socialt skydd.
Envar har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar till
skydd för sina intressen.
Artikel 24.
Envar har rätt till vila och fritid, innefattande rimlig begränsning
av arbetstiden och regelbunden semester med bibehållen lön.
Artikel 25.
Envar har rätt till en levnadsstandard, som är tillräcklig för
hans egen och hans familjs hälsa och välbefinnande, däri inbegripet
föda, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga
sociala förmåner, vidare rätt till trygghet i händelse
av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makes död, ålderdom eller
annan förlust av försörjning under omständigheter, över
vilka han icke kunnat råda.
Mödrar och barn äro berättigade till särskild omvårdnad
och hjälp. Alla barn, vare sig födda inom eller utom äktenskap,
skola åtnjuta samma sociala skydd.
Artikel 26.
Envar har rätt till undervisning. Undervisningen skall vara kostnadsfri,
åtminstone på de elementära och grundläggande stadierna.
Den elementära undervisningen skall vara obligatorisk. Yrkesundervisning
och teknisk undervisning skall vara allmänt tillgänglig. Den högre
undervisningen skall stå öppen i lika mån för alla på
grundval av deras duglighet.
Undervisningen skall syfta till personlighetens fulla utveckling och till att
stärka respekten för människans grundläggande fri- och rättigheter.
Undervisningen skall främja förståelse, tolerans och vänskap
mellan alla nationer, rasgrupper och religiösa grupper samt befordra Förenta
Nationernas verksamhet för fredens bevarande.
Rätten att välja den undervisning, som skall ges åt barnen,
tillkommer i främsta rummet deras föräldrar.
Artikel 27.
Envar har rätt att fritt taga del i samhällets kulturella liv, att
njuta av konsten samt att bli delaktig av vetenskapens framsteg och dess förmåner.
Envar har rätt till skydd för de moraliska och materiella intressen,
som härröra från varje vetenskapligt, litterärt eller konstnärligt
verk, till vilket han är upphovsman.
Artikel 28.
Envar har rätt till en social och internationell ordning, i vilken de fri-
och rättigheter, som uttalas i denna förklaring, till fullo kunna
förverkligas.
Artikel 29.
Envar har plikter mot samhället, i vilket den fria och fullständiga
utvecklingen av hans personlighet ensamt är möjlig.
Vid utövandet av sina fri- och rättigheter må envar underkastas
endast sådana inskränkningar, som blivit fastställda i lag i
uteslutande syfte att trygga tillbörlig hänsyn till och respekt för
andras fri- och rättigheter samt för att tillgodose det demokratiska
samhällets rättmätiga krav på moral, allmän ordning
och allmän välfärd.
Dessa fri- och rättigheter må i intet fall utövas i strid med
Förenta Nationernas ändamål och grundsatser.
Artikel 30.
Intet i denna förklaring må tolkas såsom innebärande rättighet
för någon stat, grupp eller person att ägna sig åt verksamhet
eller utföra handling, som syftar till att omintetgöra någon
av häri uttalade fri- och rättigheter.
[index]